måndag 1 februari 2010

Mitt stora AVSLÖJANDE!

Som ni har märkt så har det varit ganska dött här i bloggen under en tid. Det har inte, absolut inte, berott på ointresse. Jag fick en fråga via en kommentar idag och tänkte ge er en liten (stor) förklaring till varför.
Ni som följt mig ett tag vet att vi har kämpat med att bli gravida genom både IVF och FET (frysåterföring). I december var besvikelsen stor när vi inte fick försöka pga att min ägglossning kom på fel dag. Gissa om vi blev förvånade när min mens inte dök upp i mitten på december? En dag gick jag över tiden och trodde att "jaja, det kan ju psyket ställa till med". Ytterligare en dag gick och jag blev ännu mer fundersam, normalt går min kropp som en klocka. Den tredje dagen gjorde jag ett graviditetstest (efter massor av vånda, för jag ville ju inte få svart på vitt att det var inbillning) och gissa vad som hände? Jag fick ett fett PLUS!!!!!! Tårarna sprutade på både mig och sambon och lyckan var total!
Det här utspelade sig i december och jag har varit otroligt trött de senaste veckorna, så därför har bloggen legat nere. Nu är jag i v.11 och för 1½ vecka sen fick jag se vår lilla skapelse på ultraljud så det känns ganska tryggt nu, trots att man inte kan vara helt säker.
Tänk hur kroppen kan fungera! Efter så lång tid (3½ år) och så många försök så blir det plötsligt en lyckträff! Allt fungerar! Jag har klarat mig från illamående, men däremot så äter jag en hel del... Och sover massor, som sagt. Enligt alla vänner och det man kan läsa sig till så släpper väl den värsta tröttheten inom ett par veckor! Jag ska göra mitt bästa för att uppdatera er och försöka hålla mig vaken längre än till halv nio...

12 kommentarer:

  1. Åhhhh...vad roligt :-).
    Grattis.

    Tabby

    SvaraRadera
  2. Superstort grattis, så roligt för Er och jag förstår att det känns helt underbart!!

    ~Livet i byn

    SvaraRadera
  3. =) Hihi, vad härligt med lite glada nyheter. ÄNTLIGEN!!!!!! Stort grattis till dig tjejen, du har verkligen förtjänat det!

    Ännu ett bevis på att det går till slut. Man får bara kämpa vidare helt enkelt =)

    Hoppas tröttheten lägger sig snart så att man kan börja få fler uppdateringar om miraklet!!! =)

    KRAM

    SvaraRadera
  4. Åååh vad jag är glad för er skull, jättegrattis!!! Tänk vad konstigt det kan bli och vad kroppen är komplicerad, ett mirakel är du nu med om och jag önskar er alla lycka framöver och ser fram emot att följa dig på din väg här i bloggen.
    Grattiskramar igen från mig!!:-):-)

    SvaraRadera
  5. Stort grattis! Vilket avslöjande! Det måste vara en helt underbar känsla när ni har väntat så länge!
    Grattis ännu en gång!
    Kramar

    SvaraRadera
  6. Jag sitter här med ett stort leende och tänker på hur fantastiskt det måste ha känts. Ett stort GRATTIS till er, igen.

    Hoppas att det är min tur att komma med ett avslöjande snart... :D

    SvaraRadera
  7. Grattis grattis! Har funderat hur det gått för er men inte velat fråga :) Tänk, 2010 blir du mamma! :) kram

    SvaraRadera
  8. Oj, så roligt! Hade inte kikat in på ett tag och så möts man av det här!!! Fantastiskt!

    SvaraRadera
  9. Plötsligt händer det :)
    STORT GRATTIS!!!
    Det är verkligen en underbar känsla. Jag vet precis hur det känns, vår minsting tog 8 år på sig att bli till.
    Sköt om dig!
    KRAMAR

    SvaraRadera
  10. WOW - här sitter jag med gåshud! Så alldeles fantastiskt underbart!

    STORT och varmt GRATTIS!
    kram

    SvaraRadera